Johansson/Arvidsson (red.): Barlaam i nord

Det første bindet av Bibliotheca Nordica foreligger nå. Flere bind er allerede under produksjon eller planlegging, og vi håper at Bibliotheca Nordica vil finne sin plass blant de sentrale skriftseriene på fagområdet.

Odd Einar Haugen Karl G. Johansson Jon Gunnar Jørgensen

Legenden om Barlaam och Josaphat var välkänd i medeltidens Norden. I texter och bilder spreds berättelsen om kungasonen och hans läromästare inte bara i lärda kretsar utan även till en bredare del av befolkningen, som exempla i predikningar eller som motiv i kyrkornas väggmålningar. I den här boken har vi samlat ett antal artiklar som tillsammans ger en bild av legendens plats i nordisk kultur under medeltiden. De flesta av artiklarna omhandlar den norröna översättningen av legenden, Barlaams ok Josaphats saga, men också den fornsvenska översättningen, i viss mån baserad på den norröna översättningen, och bilderna i handskrifternas illuminationer och kyrkornas kalkmålningar diskuteras. Utgångspunkten för artikelsamlingen är en konferens om Barlaam-legenden som arrangerades vid Universitetet i Oslo våren 2004. De som presenterade föredrag har därefter fått möjlighet att utveckla dessa till mer omfattande artiklar. Ett par av bidragen i boken är skrivna efter konferensen; detta för att ge fler exempel från dagens forskningsläge.

Under medeltiden var legenden om Barlaam och Josaphat känd över hela Europa. Från sitt indiska ursprung via versjoner på arabiska och georgiska spreds och förändrades legenden i grekiska och latinska översättningar innan den slutligen också översattes till folkspråken. I en inledande artikel presenterar Odd Einar Haugen och Karl G. Johansson legendens bakgrund och ger en översikt över dess förekomst i källorna i de nordiska länderna. De fyra därefter följande artiklarna behandlar främst den norska översättningen, Barlaams ok Josaphats saga. Magnus Rindal koncentrerar sig i sin artikel på den norska litterära kontext där översättningen av legenden producerades och togs i bruk. Här ges en bred bild av den produktion av litterära texter som vi i dag endast ser fragmentariskt representerad i det bevarade materialet. I en följande artikel behandlar Odd Einar Haugen sammansättningen av den norska översättningen och hur interpolationer från olika källor har gjorts i texten. Vera Johanterwage diskuterar i sin artikel beskrivningen av den hedniske kungen Avennir. Bilden av kungen framstår som väl i linje med samtidens höviska ideal, vilket placerar Barlaams ok Josaphats saga i ett sammanhang med texter som exempelvis Konungs skuggsjá. Detta diskuteras vidare av Jens Eike Schnall i en direkt jämförelse mellan den norröna översättningen av legenden om Barlaam och Josaphat och kungaspegeln. De här fyra artiklarna ger därmed tillsammans en sammansatt bild av Barlaams ok Josaphats saga och dess norska kontext under 1200-talet. De två följande artiklarna vidgar perspektivet geografiskt men också över tid. I sin diskussion om bruket av motivet med mannen i trädet och enhörningen i en kalkmålning från ca 1400 i Vester Brobys medeltidskyrka i Danmark vänder Kristin Aavitsland Bliksrud åter blicken mot den europeiska kontexten. Maria Arvidsson följer legenden om Barlaam och Josaphat från den norska Barlaams ok Josaphats saga till 1400-talets Vadstena, där den norska texten delvis låg till grund för en svensk översättning.

Legenden om Barlaam och Josaphat har aldrig stått i centrum för forskningen om den nordiska medeltidslitteraturen. Ofta har den ställts i skuggan av den isländska sagalitteraturen och östnordiska storheter som Birgitta av Vadstena. Vår förhoppning är att de här presenterade artiklarna ska ge en bild av dagens forskning om legenden om Barlaam och Josaphat i ett nordiskt perspektiv och inspirera till nya studier över legenden och dess olika yttringar i det nordiska medeltidsmaterialet.

Karl G. Johansson Maria Arvidsson